Vegan ♥
Det svåraste är att äta så ofta. Är ALDRIG hungrig, så att äta 4ggr/dag känns så onödigt... Svårt att få in alla måltider.
Jag vill inte.
Mat! Kan man äta det?
Från häftet "MAT! Kan man äta det?".
"Tips" om du vill ha en dålig förbränning
- Jojo banta. Låt det gå lång tid i mellan måltiderna så kroppen ställer i sin på att lagra fett. Eller ät bara varannan dag! Eller ät mindre eller inget idag om du åt mycket igår. Det gäller att förvirra kroppen så mycket som möjligt.
- Ät helst lite för små portioner. Det hjälper dig hålla suget uppe så du kan småäta oftare. Samtidigt som kroppen får för lite energi för att hålla igång en normal förbränning.
- Ät och drick mycket light produkter. Mindre fett betyder ofta mer socker eller sötningsmedel. Sötningsmedel är extra bra då de sänker ämnesomsättningen, ger dig problem med tarmarna samt ger mer sug efter sött. Detta gör det lätt att småäta och även hetsäta.
- Ät inte naturligt fett utan använd så mycket fett som möjligt som är onaturligt och innehåler manipulerade fettmolykyler. Dessa innehåller ibland ämnen som sänker ämnesomsättningen.
- Kräks upp en av det du ätit och använd gärna laxermedel. Du rubbar vätskebalansen, blir svullen och försämrar förbränningen.
Förbränning?
- Regelbundna vettiga måltider - Frukost, lunch, middag och kvällsmat. Mellanmål när man behöver extra. Kroppen blir trygg när den vet att den får vettig mat regelbundet. Systemet törs hålla igång och det finns ingen anledning för kroppen att lagra fett. Att hoppa över lunchen för att "spara" kalorier medör att kroppen måste lagra fett för att det blir för lång tid i mellan måltiderna, så kallat jojo-bantning.
- Balanserad kost - Lagom fördelning av fett, protein och kolhydrater medför att det inte blir några snabba växlingar i blosockret (vilket kan leda till att man lagrar fett). Viktigt att äta lagom med fett, utan fett (eller för lite fett) drar kroppen ner på fettförbränningen.
- Lagom mängd i måltiden - "Det är som en öppen spis, försöker man få eld på brasan med ett vedträ är det svårt. Behövs vanligen tre till fyra vedträn för att det ska brinna bra." När man äter för lite, är det svält, det bryter ner muskler vilket är dåligt då muskler kräver mycket energi. Äter man alldeles för mycket kan man gå upp i vikt, men det krävs ganska mycket för mycket för att det ska bli "för mycket". Äter man lite för lite hela tiden är det som att försöka elda med ett vedträ, detta kan också leda till viktuppgång.
- Kräks inte upp maten - Det leder ofta till viktuppgång (kanske inte först, men efter ett tag) då man sabborterar förbränningen och får vätskerubbningar och därmed blir svullen. De föesta bulimiker blir normalviktiga eller mulliga trots att de fått upp allt de ätit.
- Används inte laxermedel - Det fungerar först i tjocktarmen och näringsupptaget sker tidigast i tunntarmen. Missbruk leder till vötskerubbningar (och därmed svullnad) samt en förstörd tarmfunktion.
Vecka ett, dag fem
YTTERLIGARE en natt med dålig sömn! Förstår inte varför. Äter bra, går upp tidigt, gör aktiviteter, tar mina tabletter, stressar inte osv… Jaja, fick sovit ett par timmar i alla fall.
Direkt efter frukost var det dags för samtal hos psykologen. Vi gick igenom hur min vecka hade varit, hur vi skulle hålla kontakten under de tre veckor jag kommer vara hemma och diskuterade utmaningar.
Efter samtalet gick jag tillbaka till mitt rum, chillade lite och packade sedan ihop mina grejer (var tvungna att lämna rummet senast 12, för städ kom). Gick sedan till närmaste pizzeria och hämtade ne falafelrulle som jag tog med tillbaka till kliniken och åt tillsammans med ”övervakning” av en i personalen. Rullen var JÄTTE STOR! Lätt den störta jag någonsin har sett. Men god var den och jag åt upp hela. Kände mig lite illamående efter… Den godaste och störta jag ätit. Saftig falafel, hembakat bröd, stark tomatsås i och bra fräscha grönsaker. Kommer nog bli fler rullar därifrån!
Efter lunch tog jag mig en sväng i Mora centrum. Gick gågatan upp och ner ett par gånger och lite runt huvudgatan. Kollade i lite affärer, köpte 4 par örhängen (alla smycken 20kr på Ur och penn!), hämtade ut lite medicin, hämtade upp sushi till tågresan, köpte en stor fralla på ICA och handlade lite hemligheter till pojkvännen i en typisk ”mora butik” hihi. Sedan tillbaka till kliniken, fixade ihop min fralla och hade på ordentligt med tartex, vegansk skinka och grönsaker på den, kvällsmat på tåget.
Eftersom Vasaloppsveckan typ börjar nu så var det jätte mycket folk i Mora. Eller, det kom mer och mer och när jag lämnade Mora vid 16tiden var det packat i centrum, på alla restauranger och långa bilköer genom centrum. Skönt att min första vecka i Mora var denna vecka och inte nästa, då ska det tydligen vara fullpackat med folk ÖVERALLT. Jobbigt att inte kunna gå ut och äta och så.
Min första utmaning var att äta själv på tåget. Har som sagt inte ätit själv på 2,5månader… Hade valt sushi som är en ganska enkel grej att äta. Sushi känns förhållandevis nyttigt då det inte dryper av fett och sådär… Men fortfarande ångestfyllt. Tog 9 bitar, 2 med tofu, 4 med avokado och 3 rullar. Vet inte riktigt om jag tycker om sushi eller inte… Riset är lite konstigt sött, avokadon är god, tofun helt okej, och wasbin bränner i näsan. Inte gott, inte äckligt… Men väldigt smidigt på tåget i alla fall. Pojkvännen ringde när det var dags att äta och pratade lite med mig, sedan åt jag lite och efter jag hade ätit hälften ringde jag honom igen och pratade lite och efter jag hade ätit klart så skickade jag ett sms till honom.
Det var läskigt att äta själv… Nu är det upp till mig, vill jag verkligen bli tjock? Tjock och lycklig? Känns så fel att äta när ingen kollar på, vad är meningen med det egentligen. Äter ju för att folk tvingar mig, men det var ingen på tåget som tvingade mig och jag hade kunnat slänga maten och bara sagt till pojkvännen att jag hade ätit den. Men jag försökte tänka på vad min psykolog hade sagt ”Tänk på att du äter för din skull, för att du ska ta hand om din kropp och att den faktiskt behöver maten. Och om det fortfarande känns jobbigt så kan du faktiskt tänka att det är vi på MHE som tvingar dig. För att vi ansvarar för att du får rätt behandling osv, om något blir fel och du är missnöjd om ett halvår, då är det faktiskt vårat fel och inte ditt”. Kändes bra. Om jag blir tjock så är det MHE klinikens fel, då har det lurat mig. Jag har gått med på att göra som de säger då de säger att de kan få min kropp att se bättre ut, att jag inte kommer bli tjock och att jag kommer må bättre psykiskt, jag bara måste lita på dem i början. Om jag står där om ett halvår och hatar mig själv, då är det MHE klinikens fel (men ALLA jag har pratat om som varit eller är på MHE, ÄLSKAR det och lovar mig gång på gång att deras metoder faktiskt funkar). Jag känner mig förhållandevis trygg.
Efter några tågbyten osv så var det dags för utmaning nummer två. Äta kvällsmat. En stor fralla med frön på som såg sådär enorm och fruktansvärt kolhydratig ut… så mycket bröd…
Men det gick bra! Jag åt min fralla och försökte att inte tänka så mycket.
Väl framme i Göteborg kom pappa och hans nya tjej E och möte upp mig. Det var verkligen en överraskning! Pappa hade frågat om han skulle möta mig och jag hade sagt att han inte behövde det. Men det kändes skönt när han stod där. Är inte jätte roligt att gå trött igenom Göteborg själv en fredagskväll med en massa tung packning. Väl hemma hos pappa såg jag att han hade köpt frukostmat åt mig, min pappa är bäst. Sockrig sojayoghurt med vaniljsmak, banan och Pauluns müsli med smak av äpple och kanel.
Efter lite småpratade med pappa och E var jag helt utslagen och pappas soffa kändes oerhört frestande.
Jag har fått i uppgift av min psykolog (terapeut? behandlare?) att skriva en matdagbok. Tänkte att jag kunde publicera det här, frågan är om jag ska publicera efter varje dag eller efter en vecka… Får tänka lite på det.
Vecka ett, dag fyra pt 3
Röstträningen var väldigt givande! Jag var ensam tillsammans med ”läraren” och vi pratade om hur man kan använda sin röst och hur jag brukar använda min röst. Vi pratade en hel del om hur ätstörning, vinter, dålig självkänsla osv kan leda till att rösten tystas ner. Denna vinter har jag verkligen känt hur min röst blivit lägre och lägre och hur jag ofta gått många timmar utan att tala. Jag tror att det beror på att det har känts som att det jag har att säga inte spelar någon roll, att jag är oviktig och att oavsett vad jag säger så har de andra inställningen att de inte ska lyssna på mig då jag är sjuk och inte vet mitt eget bästa. Det är väl i och för sig sant, men ingen har uppmanat mig till att berätta hur jag känner utan bara påmint mig gång på gång att det jag säger inte behövs tas på allvar. Detta har både läkare, sambo och familjen gjort. Säkert utan att mena något illa, men att känna att det man säger inte spelar någon roll har fått mitt självförtroende att ytterligare sjunka. Det är viktigt att man hittar tillbaka till styrkan i rösten och att den ska komma ifrån magen, både för att folk ofta lyssnar mer på en då och för att man ska få bättre självförtroende.
Efter lite djupa tankar så gjorde vi några övningar, både för att lära sig använda sin röst rätt men också för att förstå hur ljuden vi gör får oss att må. Ett ”mm” lugnar, ett ”aa” öppnar upp framåt, ett ”ii” öppnar upp uppåt och ett ”åå” känns runt omkring magen, virvlar runt och är ganska neutralt. Vi andades in och sa sedan de olika lätena i utandningen. En bra andningsövning samtidigt. Ska försöka ta med mig de tekniker hon lärde mig, för att få tillbaka min röst och framförallt styrkan i den.
Jag och T tog sedan en promenad i Mora. Härligt att få röra på sig lite, men vi har båda fått ganska strikta order om att inte tvångsmotionera, powerwalka eller gå för långa promenader. Så vi gick ganska långsamt, men skönt var det i alla fall J
Efter promenaden åt vi middag tillsammans på Vasagatan 23. Det är en lite finare restaurang här i Mora, som har kvällsöppet nu i samband med Vasaloppet osv. Jag hade tidigare i veckan varit där och frågat om lunch och de har då varit väldigt ohjälpsamma och sagt nej till både vegansk mat och glutenfri mat (till T). Konstigt att de på en restaurang inte kan slänga ihop något veganskt, de var inte så att det var en massa folk där eller att de inte hade produkter hemma… Hur som, det blev tzayspett med klyftpotatis, stekta grönsaker och mango chutney. Gott var det och härligt med vegokäk med ordentligt med protein i!
Jag och T satt kvar ganska länge på restaurangen och pratade om uppväxt, familjer, ätstörningar, framtid och så vidare. T verkar vara en sådan stark tjej. Hon har gått igenom så mycket men står ändå med båda fötterna på jorden och verkar ha en positiv syn på livet. Hoppas MHE ”botar” alla hennes ätstörda tankar.
Sedan blev det kvällsmat bestående av sojayoghurt med smak av jordgubbe med hallon i och cornflakes, branflakes, musli, russin och linfrön. Tror jag tycker om det här med att äta kvällsmat. Eller, alla måltider är rena ångest-momentet och att äta innan man ska gå och lägga sig känns så onödigt. Men samtidigt är det rätt gott att äta den där söta yoghurten på kvällen, lite som en efterätt typ eller snacks på kvällen.
Imorgon börjar de riktiga utmaningarna för mig. Eller, de har ju redan börjat, men imorgon sätts jag verkligen på prov. Min första måltid själv (på 2,5månader!) ska intas på tåget hem klockan 18.00. Och ingen liten heller, utan en rejäl middag. Tror det blir sushi! Och inte nog med det, efter ytterligare några timmar på tåget är det dags för kvällsmat… Herregud. Två mål mat utan att någon sitter bredvid mig. Har jag kraften inom mig att verkligen äta dem? Och hur svår kommer ångesten bli av att äta när jag faktiskt inte behöver (ingen som kontrollerar juh!). Jag har bett pojkvännen vara moraliskt stöd, så han ska ringa imorgon innan jag ska äta och vara sällskap på telefon medan jag äter.
Är faktiskt riktigt nervös över att åka hem imorgon. Här lever man i en ganska skyddad miljö, där det finns ordentligt med tid till alla måltider och alla äter. Dagarna fylls av peppande samtal, lugna aktiviteter och vila.
När jag kommer till Göteborg kommer det plötsligt inte vara så självklart för alla andra. Och även om jag klarar mig på tåget imorgon, så vill jag gärna ha stöd vid måltiderna ett tag till. Kommer någon ställa upp? Och vad händer om ingen gör det? Vad händer när jag blir stressad? Tror inte jag är tillräckligt stark än för att klara det själv…
Vill stanna här för alltid, leva i en liten bubbla. Slippa ansvar och destruktiva tankar och bara vila, göra meningsfulla aktiviteter och äta god mat tillsammans med andra (andra som förstår mig!).
Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till MHE om en månad, med en massa nya insikter och tankar. Nästa gång jag kommer hit kommer vi fokusera mer på tankar och på hur jag ska hantera dem. Tyvärr hinner man inte allt på en vecka, och allt vi hunnit denna vecka är att få igång det väsentligaste – väl fungerande rutiner med mat. Utan det fungerar ingenting annat ändå, så det är rätt ände att börja med.
Nu ska jag hoppa i säng! Samtal hos psykologen imorgon klockan 09.00 och innan dess ska en jätte frukost intas…
Eget ansvar och regler
MHE kliniken i Mora har två regler.
1. Ärlighet. Både som patient till din psykolog med också att psykologen är ärlig mot patienten. För att psykologerna ska kunna hjälpa oss på bästa sätt så är det viktigt att vi inte ljuger, de kan inte läsa våra tankar! Och genom att personalen är ärlig mot oss så känner vi oss mer trygga, inget fiffel bakom ryggen osv, är det någon som bekymrar dem eller så, så ska de säga de rakt ut. Självklart ska man inte ljuga för de andra patienterna heller. Vi är här för att hjälpa varandra, och genom att vara ärliga så hjälper vi varandra att se våra likheter men också skillnader.
2. Respekt och visad hänsyn. Detta gäller både mellan personal och patient men också mellan patienterna. Alla som är här lider av olika typer av problem, och att visa hänsyn genom att inte fälla olämpliga kommentarer och liknande är viktigt. Sedan ska man även visa hänsyn genom att vara tyst på kvällarna osv. Och aldrig jämföra sig med någon av de andra patienterna. Alla har varit är olika lång tid och har sina problem, bara för att man ser sjukast ut så behöver det inte vara så. Den mest utmärglade behöver inte vara den som mår sämst psykiskt.
Förutom dessa två grundregler så är det eget ansvar som gäller. Är man här men inte vill bli frisk, så kan man lika gärna åka hem. Det är ingen övervakning på något sätt och inget är tvång. Du får äta så mycket som du vill, när du vill, hur du vill, var du vill. Du får träna hur mycket du vill, när du vill, var du vill, hur du vill. Om du vill svälta dig, spy, hetsäta, tvångs motionera osv gör det. Det är eget ansvar här som gäller. Men självklart finns personalen här för att stötta dig, och ger dig snabbt en bra grund att stå på. Genom kunskap, tillit, annorlunda metoder för att tackla dina problem och ärlighet så är det lättare att bryta gamla mönster och faktiskt klara av att tex. äta utan att någon tvingar dig (innan kanske man inte ens klarade av att äta när någon stod bredvid än och försökte tvinga än!).
De motiverar än till att bygga upp sin kropp igen efter svält. De bryr sig inte om vikt eller om du dricker lättmjölk ibland. De fokuserar på det som är viktigt, att få en väl fungerande kropp och ett psyke som är stabilt och friskt. Målet är friskare än frisk.
Mat på MHE kliniken i Mora
Var på alla tre hälsokostbutiker i Mora centrum igår. Och blev riktigt förvånad över vilket ”stort” utbud de har av veganska grejor!
I Hälsokosten bredvid HM fanns det fiskpinnar, göttbullar, selami, bacon, skinka, snäll korv, korv, gelatin fritt godis, en massa rolig choklad och självklart en massa hälsobarer, superfruits, oljor osv. PÅ Life butiken hade de inte jätte mycket roligt, lite godis, choklad osv. Men på den andra hälsokostbutiken, som ligger typ mitt i mot Life butiken hade de rätt mycket veganskt godis, choklad osv, men också en hel del frysta roligheter! De hade Gyros, Kebab, burgare, korvar och sådär. Bra med möjlighet att köpa lite specialgrejer om man nu känner behovet att köpa mat och tillaga någon dag. Kommer antagligen tröttna på att gå ut och äta i Mora, och lagar jag maten själv kan den bli rätt mycket mer proteinrik.
MHE kliniken erbjuder flera olika alternativ när det gälle maten.
- Få lunchkupong och gå till en restaurang och äta lunch där
- Få lunchkupong och gå till en restaurang och hämta med mat till kliniken
- Få lunchkuponger och hämta både lunch och middag vid lunchtid, och äta på kliniken till lunch och sedan middag
- Få lunchkupong och gå ut och hämta mat/äta mat på vissa restauranger som tar emot lunchkuponger även på kvällstid (typ pizzerior, thai och liknande)
- Få lunchkupong och gå ut och hämta mat/äta mat på vissa restauranger och använda kupongen som delbetalning (kvällstid)
- Gå ut och äta var som helst i Mora, på Caféer, ICA salladsbar osv och få 90kr/måltid (både vid lunch och middag)
- Laga maten själv med hjälp av det basutbudet av matvaror som finns i kyl/frys/skafferi här
- Laga mat själv och utgår ifrån det de har i sitt grundutbud med komplettera det med egna grejer, max 50kr extra/måltid
- Tina någon av alla de färdigrätter som finns i frysen
De flesta verkar gå ut och äta tillsammans med någon eller några andra av de som bor här. Smidigt. Jag har kört på att gå ut och äta lunch och sedan på vägen hem från lunchen plockat med mig ytterligare en låda mat från något annat ställe i staden och ätit den till middag. Anledningen till det är att de flesta restauranger bara har öppet under lunchtid och att de som är öppna på kvällen är betydligt mycket dyrare än 90kr/portion.
Lunch är rätt bra här, de flesta ställena har buffé med flera stycken huvudrätter och en salladsbar som man kan komplettera upp med och sedan självklart bröd, smör, kakor osv (om man nu skulle få för sig att äta det).
Vecka ett, dag fyra Pt 2
Precis hemkommen ifrån lunchen. Det blev wokade grönsaker med tofu och cashewnötter och ris till det. De hade även en salladsbuffé så startade måltiden med en sallad. Försöker utmana mig själv till att inte undvika energifyllda livsmedel… Så tog både majs, oliver osv. Sedan åt jag upp hela min huvudrätt. Nu såhär i efterhand så kan jag nog faktiskt säga att jag inte tycker kinamat är speciellt gott. Finns säkert en hel massa smaker, tillredningar osv inom det kinesiska köket, men den jag smakat på har aldrig fallit mig i smaken. Maten smakar något, men inte speciellt mycket, grönsakerna har inte heller någon smak… och allt är i såndär smaklös lite slemmig sås. Då kanske ni tycker det är tråkigt att jag var ute och åt lunch och inte tyckte maten var speciellt god? Nejnej! Jag är glad, jätte glad! Jag tror faktiskt att det är jag som inte tycker om maten och inte min ätstörning. Att ha en åsikt om mat som inte är baserat på energimängd osv är härligt. Tror inte jag har så många sådana…
Det är så svårt att avgöra vad jag vill och vad ätstörningen vill. Kan inte separera dem överhuvudtaget när det kommer till mat. Dumma dumma sjukdom. Känner ingen mättnad och ingen hunger, inget sug och är aldrig nöjd. Förr kunde jag bara äta 2/3 pizza, jag är ju trots allt en ganska liten tjej. Sedan jag fick anorexia så kan jag äta en hel pizza, och efter jag har gjort det så känner jag att jag säkert hade kunnat äta en till. Finns ingen botten, finns bara illamående och uppblåst mage. Hatar det här, vill kunna njuta av mat.
Innan lunchen var det samtal hos psykologen. Vi gick igenom en hel del praktiska saker och diskuterade min vecka och eventuell fortsatt behandling. Tror vi kom fram till att jag skulle fortsätta här, jag tror de kan hjälpa mig och min psykolog känner samma sak.
Det bästa med allt, än så länge, är att jag fått så mycket ny kunskap. Och inte bara en massa luddig kunskap och uppmaningar om att äta mer. Utan att min psykolog faktiskt har pratat igenom mitt matschema tillsammans med mig. Jag känner mig trygg och att jag får mer och mer kunskap som jag kan använda emot ätstörningen när den vill jävlas med mig. Har ställt så många konstiga frågor till henne, stackars, men känner att ju mer jag frågar (även om det är frågor jag egentligen vet svaret på) desto större chans har jag att lyckas hemma. När min ätstörning kommer och lockar med tanken på energisnål mat, kompensationer osv så har den friska delen av min tillräckligt med kunskap för att kunna stå emot.
Frågade tillexempel hur jag skulle göra med grönsakssoppa. Jag tycker om grönsakssoppa, tror jag, men det innehåller väldigt lite energi och nästan inget protein. Glöm grönsakssoppa! Du kan och ska inte äta grönsakssoppa nu. Du kan göra en gryta av det om du vill och lägga i en ordentlig proteinkälla. Men mat utan protein bör du inte äta. Varje måltid ska bestå av protein, kolhydrater, fett och vitaminer. Inga kompromisser. Så skönt att höra. Jag kan äta grönsakssoppa när jag blir friskt, men fram till dess behöver min kropp byggas upp, och det gör den inte av vatten, buljong och lite morot. Svårare än så är det inte. Frågade likadant med pannkakor, och fick svaret att jag måste ha något proteinrikt på dem. Ställde sedan frågan hur stor en normal portion är när man äter pizza, hon sa att jag kunde äta en hel pizza om jag ville men att 2/3 nog var tillräckligt så länge det var ordentligt med protein osv på pizzan.
Nu ska jag på röstträning! Har en liten aning om att jag antagligen kommer vara själv där då T och L inte skulle dit. Men det blir nog bra! Tänker prova allt jag har möjlighet att prova, kanske hittar jag något som verkligen hjälper mig som jag inte trodde. Typ som Mindfullness som jag provade igår, ska börja göra det varje dag hemma sen. Så skönt.
Vecka ett, dag fyra
Vecka ett, dag tre pt3
Matschema MHE kliniken
Vecka ett, dag tre pt2
Rundturen runt Mora var mysig, det var bara jag och en tjej från personalen. Vi åkte ett varv och hon berättade var alla restauranger låg, bibblan, simhall, bio, Vasalopps grejer osv. Verkar vara en rätt mysig stad :) tycker det är härligt att den är liten. Man kan gå till typ alla ställen och det är inte så stor risk att man tappar bort sig (vilket jag självklart redan har lyckats göra, thank god för GPSen i mobilen!).
Dagen har flutit på bra. Jag missade hypnosen för att mitt samtal med psykologen drog ut på tiden. Tråkigt, men känner att det inte gör så mycket. Jag och Dalida gick igenom mitt matschema, en massa frågor kring mat och kropp och lite hur jag kände det gick med måltiderna. Jag har sååå mycket frågor och känner att jag verkligen behöver svar på dem. Att någon som jag har bestämt mig för att lita på berättar för mig hur allt funkar. Annars kommer jag googla det och få helt fel bild på allt och sedan kommer ätstörningar hitta på en massa saker... Ställde säkert ett hel massa dumma/självklara frågor, men det är bara så skönt att få höra det.
Så nu är det slut på kaloritänket! Inga fler siffror, ingen mer våg, inga fler undanflykter och inget mer sötningsmedel. Enligt MHE så tar inte kroppen upp alla kalorier på samma sätt, så det är ingen mening med att räkna dem. Kroppen behöver regelbundenhet och minst 4 måltider per dag för att förbränningen ska hållas igång. Så nu kör vi! Frukost, lunch, middag och kvällsmat varje dag. Med 3-5h i mellan målen. Allt för att kroppen ska få rätt mängd och rätt förutsättningar för att bygga upp sig igen. Ståt jag där tjock och olycklig om ett halvår så har jag iallafall försökt mig på MHE modellen. Det är ju inte direkt så att jag kommer glömma av hur man går ner i vikt om jag blir tjock...
Men ALLA jag träffat eller läst om som varit här ÄLSKAR stället, det måste ju tyda på något.
Vecka ett, dag tre
Efter en riktigt dålig natt utan mycket sömn vaknade jag upp ganska pigg. Precis käkat frukost med Maurit i personalen och håller nu på att göra mig i ordning. Det är mycket på schemat idag!
09.00 Rundtur i Mora
10.30 Psykolog
11.15 Hypnos
Lunch
13.15 Handmassage
14.00 Mindfullness
Middag
Nu måste jag springa!
Vecka ett, dag två
Vecka ett, dag ett
Mitt egna rum på MHE klinikenSnart framme
Snart framme nu... Om 2h har jag kommit fram till Mora. Om 2h är det dags för en nystart!
Jag har hört så mycket positivt om MHE kliniken och killen som driver stället. Åh vad jag hoppas att jag trivs där (och att jag inte är för tjock för att vara där -dumma tanke!!!)
Så nervös. Men det här ska nog bli bra, det kan ju inte bli speciellt mycket värre så. Hoppas jag vågar lita på dem och att de känner att de kan hjälp mig. Vill börja mitt nya liv, mitt friska liv, NU.
